Tid att förebygga

Det är MSDs mål att hålla djuren friska och ha en bra produktion. Vaccination skyddar nötkreatur mot specifika sjukdomar och håller djuren friska. Läs mer om de vanligaste sjukdomarna som kan förebyggas med hjälp av vaccination.

Kontakta din veterinär för rådgivning om vaccinationsprogram för din besättning.

Kalvdiarré

Diarré är den vanligaste dödsorsaken hos kalvar, och drabbar oftast kalvar upp till en månads ålder¹. De vanligaste orsakerna är smittämnen som rotavirus, coronavirus, E. coli och cryptosporidier. De flesta gårdar har en eller flera, ibland alla, av dessa smittämnen². Unga kalvar är känsliga under de första levnadsveckorna, och andra faktorer påverkar också sjukligheten hos kalvar³. Sådana viktiga faktorer är råmjölksrutiner och råmjölkskvalitet, hygien, stallmiljö, väderlek och stress. När man vaccinerar modern får kalven skyddande antikroppar mot rotavirus, coronavirus och E. coli med råmjölken.

Lär mer om rutiner för råmjölk (filmer på engelska)

Luftvägsinfektioner

Lunginflammation eller luftvägsinfektioner (BRD) är den vanligaste sjukdomen hos kalvar över en månads ålder. Områden i lungan skadas permanent och detta har stor betydelse för kalvens fortsatta hälsa och tillväxt. Även om djuret tillfrisknar blir deras kapacitet sänkt för resten av livet⁴. Vaccination skyddar kalven från att få allvarlig lunginflammation. Tillsammans med andra förebyggande åtgärder, som att förbättra utfodringen, minska stressen, öka hygienen och förbättra stallmiljön, höjs besättningens motståndskraft.

Clostridier

Clostridieinfektioner hos får och nöt orsakas av en grupp bestående av tio olika bakterier, som finns i gödsel, jord på åkrar, i byggnader och även i vävnader och i tarmen hos nöt och får. En del av dessa bakterier kan överleva i miljön i många år. Förändringar av utfodring, skötsel eller stress kan leda till att de börjar föröka sig och utsöndra toxiner (gifter). Toxinerna sprids snabbt och kan orsaka dödsfall, ofta efter ett kort förlopp på mindre än en dag. Exempel på sjukdomar orsakade av clostridier är frasbrand, stelkramp, botulism och enterotoxemi (akut tarmsjukdom). På grund av det snabba förloppet är det svårt att lyckas med behandling. Clostridios kan förebyggas genom vaccination mot de tio viktigaste sjukdomsframkallande bakterierna hos nöt och får.

Ringorm

Ringorm är en svampsjukdom i huden. De runda förändringarna på huden är oftast lätta att känna igen, och efterlämnar ärr som finns kvar i huden även efter slakt. Djur med ringorm har nedsatt tillväxt och får försämrad produktionsförmåga. Infektionen kan även smitta till människor som arbetar med smittade djur. Det är inte lätt att kontrollera ringorm. Svampens sporer är mycket motståndskraftiga och kan överleva i miljön i månader. Spridning sker med infekterade djur. För att förebygga smittspridning är det viktigt att desinfektera djurens miljö och stallet.

Mastit/juverinflammation

Mastit utvecklas när mjölkkörteln blir infekterad med en eller flera organismer, vanligen bakterier eller jästssvamp. Stafylokockus aureus är en smittsam bakterie som är vanlig som juverinfektion. Den kan utvecklas till en kronisk infektion som kan vara svår att behandla. I sällsynta fall leder infektion med Stafylokockus aureus till en mycket akut inflammation som leder till kallbrand eller juvergangrän. E. coli är en annan bakterie som kan drabba juvret. Hur infektionen yttrar sig kan variera mycket: En del kor blir akut sjuka med hög feber och kraftiga symtom i juvret, något som kan leda till kons död. Andra kor får bara en kort febertopp och självläker sedan relativt snabbt. Det finns vacciner för att förebygga mastit med E. coli och Stafylokockus aureus.

Referenser

1. USDA, 2007, Dairy, part 1: Reference of Dairy Cattle Health and Management Practices in the United states, USDA-APHISVS, CEAH, #N480.1007. National Animal Health Monitoring System, Fort Collins, CO.

2. Bartels, C.J.M., Holzhauer, M., Jorritsma, R., Swart, W.A.J.M., Lam, T.J.G.M.,2010. Prevalence, prediction and risk factors of enteropathogens innormal and non-normal faeces of young Dutch dairy calves. Prev. Vet.Med. 93, 162–169.

3. Lorenz, I., Fagan, J., More, S.J., 2011. Calf health from birth to weaning. II.Management of diarrhoea in pre-weaned calves. Irish Vet. J. 64, 9.

4. Bach A., 2011, Associations between several aspects of heifer development and dairy cow survivability to second lactation, J. Dairy Sci. 94 :1052–1057.

5. Weldegebriel, H.T., Gunn, G. J., Scott, A.W. 2009, Evaluation of producer and consumer benefits resulting from eradication of Bovine Viral Diarrhoea (BVD) in Scotland, United Kingdom. Prev. Vet. Med. 88, 49–56.

6. Kerr, K., Entrican, G., McKeever, D., Longbottom, D., 2005, Immunopathology of Chlamydophila abortus infection in sheep and mice, Research in Vet. Sci. 78- 1, 1–7.

Frågor och svar “Tid att vaccinera”

Varför ska jag vaccinera mina djur?
SVAR: Genom vaccination kan du förebygga sjukdomar hos både djur och människor. Detta påverkar besättningens ekonomi eftersom friska djur producerar mer kött eller mjölk än sjuka djur. Antibiotikaresistens är ett stort problem över hela världen. Genom att undvika sjukdomar reduceras antibiotikaanvändningen och därigenom också resistensutvecklingen. Även ur ett djurskyddsperspektiv är det viktigt att skydda djuren från att bli sjuka.

Hur fungerar vaccination?
SVAR: Principen för vaccination är mycket enkel, men ändå effektiv. Ett vaccin lurar kroppen att tro att den är infekterad med en viss infektion och kroppen bygger därmed upp ett effektivt försvar för att bekämpa infektionen. Ett skräddarsytt vaccinationsprogram för en besättning kan bestå av en eller flera vaccinationer, beroende på vilken eller vilka sjukdomar som är aktuella att skydda emot.

Hur lång effekt har vaccination?
SVAR: Det beror på vilken sjukdom du vill skydda djuret från. Om du vill undvika diarré hos kalven måste kon vaccineras redan under dräktigheten för att skydda kalven under de första veckorna i livet då rota-, coronavirus och E. Coli kan orsaka diarré. För att förhindra att djuret får lunginflammation ges 2 grundvaccinationer.

Är det inte synd om djuren som ska få sprutor?
SVAR: Varken djur eller människa gillar att få sprutor, men vaccinet innehåller endast en liten mängd vätska som är tunnflytande och därmed lätt att injicera. Till skillnad mot om djuret skulle behöva behandlas med antibiotika och smärtstillande medel i flera dagar ifall det blir sjukt, behöver djuret bara injiceras ett fåtal gånger vid vaccination. Dessutom är vaccinerade djur skyddade mot sjukdomar som kan orsaka andra symtom som minskad aptit, minskad tillväxt och i värsta fall dödsfall.

Kan det finnas några vaccinrester i djuren vid slakt?
SVAR: Nej, vaccinet försvinner från injektionsstället efter en kort tid och bryts ner av kroppens celler.

Ska alla djur i besättningen vaccineras?
SVAR: Det är ofta en fördel att till exempel vaccinera alla dräktiga kor och kvigor om din besättning har problem med kalvdiarré. Detta minskar det totala infektionstrycket i besättningen, vilket hjälper till att få problemet under kontroll. I händelse av lunginflammation hos kalvarna är ofta alla kalvar i riskzonen och därför bör samtliga vaccineras. Tala med din veterinär om lämpligt vaccinationsprogram för just din besättning.

Hur snabbt verkar vaccinet?
SVAR: Den fulla effekten av en vaccination erhålls vanligen efter 14 dagar. Vissa vacciner ska ges 2 gånger med t.ex. 3 veckors mellanrum och effekten inträder ca 14 dagar efter den sista vaccinationen. Effekten av vaccination på besättningsnivå beror på hur snabbt infektionstrycket kan minskas. I händelse av luftvägssjukdomar kan effekten av vaccination vanligtvis mätas först efter 6-9 månader.

Hur påverkar vaccination besättningens ekonomi?
Svar: Studier har visat att friska djur också är mer lönsamma. Kalvar som håller sig friska och inte drabbas av diarré har en minskad dödlighet, ökad tillväxt och är mindre benägna att drabbas av andra sjukdomar på lång sikt. Faktum är att studier har visat att kalvar utan diarré ger mer än 300 kg extra mjölk vid första laktation jämfört med kalvar som har haft svår kalvdiarré. Dessutom undviker man onödiga medicinkostnader, och du sparar tid på den extra vård som sjuka djur kräver.
Om du har några frågor, kontakta din veterinär eller en representant från MSD Animal Health.
Kontaktpersoner

Hur förbättras djurskyddet med vaccination?

SVAR: När djur är skyddade mot sjukdomar, t.ex. genom vaccination, mår de bättre och därigenom växer de bättre vilket har en positiv effekt på mjölk- och köttproduktion. Genom vaccination skyddas djuren mot sjukdom. Sjukdomar som kan resultera i t ex minskad aptit, minskad tillväxt och i värsta fall dödsfall.

Hur kan jag veta om vaccination fungerar?
SVAR: Det är viktigt att, i samråd med din veterinär, göra ett åtgärdsprogram som innefattar både vaccination och andra miljö- och skötselåtgärder. Du bör sätta upp realistiska mål för vad du kan förvänta dig av vaccinet, t ex påverkan på tillväxt, sjukdom etc. Det är också viktigt att ha uppföljningsmöten med din veterinär.

Vad ska jag vara medveten om innan jag börjar vaccinera?
SVAR: Det är viktigt att du, tillsammans med veterinären ställer en korrekt diagnos på vilken sjukdom det rör sig om. Laboratorieundersökningar är avgörande. Ett vaccin kan bara fungera mot de antigener som finns i vaccinet och det kan vara ett slöseri med både tid och pengar att vaccinera om inte diagnosen är fastställd.

Hur får jag tag på vaccin till mina djur?
SVAR: Vacciner är receptbelagda. De finns på apotek och beställs via din veterinär. Kontakta veterinären för mer information om vacciner och för att höra om vaccination är ett alternativ i din besättning.

Vilka sjukdomar kan jag vaccinera mot?
SVAR: I Sverige kan du vaccinera mot diarré hos kalvar, lunginflammation, ringorm och mastit.

Vad kostar en vaccination?
SVAR: Priserna på vacciner kan variera mellan olika apotek. Priset varierar också beroende på vilken sjukdom som man ska vaccinera mot. Din veterinär kan ge dig en uppfattning om vad det kommer att kosta att skydda din besättning.

Vad gör jag om jag upplever att vaccinet inte fungerar tillfredsställande?
SVAR: Kontakta din veterinär.

Kan det vara farligt att vaccinera?
SVAR: Som med andra läkemedel ses biverkningar i sällsynta fall. Dessa kan variera från en lokal svullnad på injektionsstället till en allergisk reaktion hos djuret med allvarliga symptom. Det är viktigt att följa instruktionerna noggrant och byta injektionsnål mellan varje djur för att undvika infektion på injektionsstället.

Vad gör jag om mina djur får biverkningar av vaccinet?
SVAR: Kontakta din veterinär.

Finns det några nackdelar med att vaccinera?
SVAR: Egentligen inte. Självklart måste man ha en diagnos så att vaccinationen görs mot rätt sjukdom, annars får man ingen nytta av vaccinationen. Vaccinet kan också påverkas genom felaktig hantering och förvaring samt dålig hygien, för liten råmjölksgiva etc. Detta gör att du riskerar att vaccinera utan att få önskat skydd.

Kan vaccin sprida sjukdom?
SVAR: Det korta svaret är nej. Detta beror på att smittämnena (antigenerna) som finns i vaccinet antingen avdödas eller försvagas så att det inte kan föröka sig i det vaccinerade djuret och då inte heller spridas till andra djur.

Är vacciner skadliga för människor och miljön?
SVAR: Nej – tvärtom! Vacciner är biologiskt material och innehåller en ofarlig version av mikroorganismen som vi vill skydda djuret mot. Kroppen luras att tro att den angripen av en viss infektion. Vaccinerade djur bygger därför upp ett effektivt försvar som är berett att bekämpa infektionen i fråga. På detta sätt kan vi undvika sjukdom och därmed slippa använda antibiotika som kan spridas i miljön.

Hur ska ett vaccin ges?
SVAR: Beroende på vilken typ av vaccin det gäller så injiceras det antingen under huden (subkutant) eller i muskeln (intramuskulärt). Din veterinär ger dig instruktioner hur du ska hantera och använda vaccinet. Läs bipacksedeln noggrant.

Hur ska ett vaccin förvaras?
SVAR: Vacciner måste förvaras i kylskåpstemperatur (2-8 grader C). Läs bipacksedeln noggrant och följ rekommendationerna. Det är viktigt att vaccinet förvaras korrekt, eftersom felaktig förvaring kan reducera effekten.